Normaliseringen av psykopatiskt beteende
När det handlar om att försöka förstå och hantera de problem som uppstår i relationer med manipulativa, psykopatiska och narcissistiska personer finns det ett antal problem att ta hänsyn till. Inte nog med att du måste sätta dig in i vad det är, hur det yttrar sig, och hur du ska kunna skydda dig, utan du måste även hantera att psykopatiskt beteende i allt större utsträckning anses vara normalt i dagens samhälle.
De symtom som karaktäriserar psykopati och narcissism, den totala självupptagenheten och bristen på empati för andra, anses i många sammanhang idag som tecken på en stark och driven personlighet. Ibland kan det till och med vara direkt uttalat att personer med psykopatiska karaktärsdrag har förtur framför normala människor, men oftast handlar det om en tyst förståelse för vad som måste göras för att man ska passa in i en grupp eller organisation. Vardagspsykopaterna, den del av den psykopatiska befolkningen som inte hamnar i fängelse och inte får stora rubriker i tidningarna på grund av sitt egoistiska beteende, är väl utrustade för att klara sig under såna förhållanden, och ser även till att uppmuntra andra till liknande beteende.
Normala människor har även en annan stor nackdel i dagens situation, nämligen att vi ofta tar till oss när manipulativa individer kallar oss "onda" och "hemska". Mellan normala människor är det bra att kunna förstå vad andra tycker och uppfattar om oss själva, eftersom det ger oss återkoppling på om vi lyckats göra något bra för den andre, eller om vi måste ändra på något. Men i relationer med manipulativa individer, som inte fungerar på samma sätt som oss andra, blir denna egenskap ofta till en nackdel eftersom vi tar till oss av angrepp som inte har någon grund i verkligheten. Vi tror att felet ligger hos oss snarare än hos den andre, vilket gör det svårt för oss att förstå vad det egentliga problemet är.
Just därför är det så viktigt att lära sig känna igen psykopatiska, narcissistiska, och manipulativa beteenden, så att när man ser dem i en relation eller grupp direkt vet att det är andra regler som gäller. Att kunna anpassa sig till den andres förutsättningar, som i fallet med psykopatiska individer innebär att de gör i princip vad som helst för att vinna, är ett måste.
Exempel på normaliseringen
Hur yttrar sig då denna normalisering av det psykopatiska beteendet? Det räcker ofta med att gå utanför dörren för att se det. På bussen och tunnelbanan är det självklart att vi ska få ta den plats vi behöver utan hänsyn till andra. Reklampelare med bilder på vackra och framgångsrika människor visar att yta är viktigare än innehåll. Tidningslöp basunerar ut vilka pseudo-kändisar som för dagen har fått uppmärksamhet för något hemskt de gjort i en dokusåpa, men som beskrivs som "en smart taktik" eller "bra känsla för mänskliga relationer".
Media ger idag i allmänhet intrycket av att det är mindre viktigt vad du gör, och mer intressant vem du är. Vilka krogar du går på, vem du hånglat med, vilka kläder du har. Människor bedöms i allt större utsträckning inte efter deras innehåll utan efter den bild som de visar upp, något som psykopater och narcissister är bra på att utnyttja.
När det gäller just dokusåpor är fördelarna för psykopatiska personer ofta inbygga i spelets regler. Den som bäst kan intrigera, ljuga eller charma andra har bäst chans att komma vidare. Den som är ärlig och duktig, och genomför uppdragen på bästa sätt, kommer att röstas bort eftersom denne är ett hot mot de andra mindre duktiga deltagarna. I en normal värld borde duktiga människor uppmuntras, men i en psykopatisk verklighet väljs dessa alltså bort till förmån för mindre lämpade personer. Detta kallas negativ selektion, och är ett fenomen som uppstår just inom grupper där ett psykopatiskt synsätt fått fotfäste. Andrew Lobaczewski beskriver denna process i detalj i boken "Political Ponerology", där han visar hur negativ selektion användes av kommunismen i Polen. Samma mönster kan hittas i ett flertal organisationer, både politiska och icke-politiska, i dagens samhälle.
Vissa TV-serier beskriver även psykopatiskt beteende som någonting positivt. Det mest extrema exemplet just nu är Dexter, som handlar om en psykopat som jobbar som kriminaltekniker åt polisen i Miami. På dagtid hjälper han polisen att lösa fall, och på nätterna använder han sin oförmåga att känna känslor till att på ett synnerligen bestialiskt sätt jaga och hacka upp personer som han anser är kriminella och har kommit undan lagen. Serien visar på ett bra sätt hur psykopatiska människor tänker, och hur långt de kan gå för att visa upp en mask av normalitet för andra personer för att smälta in, men glorifierar samtidigt detta som något positivt. I serien har Dexter givits någon form av rättspatos, en känsla för att de skyldiga måste straffas, men i verkligheten skulle en psykopat aldrig tänka så. Det skulle motsäga vad det innebär att vara psykopat, nämligen att bara bry sig om sig själv och de egna behoven.
Inom den politiska världen har psykopatiska och narcissistiska beteenden fått en närmast epidemisk genomslagskraft. Detta gäller både på riksnivå och inom lokalpolitiken, där personer med alla medel driver igenom sina åsikter, oavsett vad det innebär. Personangrepp och en stark ovilja att hålla sig till saken som diskuteras är tydliga tecken på an aggressiv personlighet. En nyttig övning är att skriva ut listan med symtom på aggressivt och manipulativt beteende och titta på en politikerdebatt. Inte sällan kan man ganska snabbt kryssa för ett antal av de symtom som beskrivs, och förvånandevis ofta visas alla symtom. Detta är ett bra sätt att lära sig se dessa mönster, och få en förståelse för att inte alla argument är lika, att inte alla åsikter är hämtade ur ett normalt sinne. För de som jobbar inom politiken och vill försöka hantera dessa personer på ett bra sätt rekommenderas varmt att ni tittar igenom både listan på symtom och hur man ska hantera personer med psykopatiskt beteende.
Vad kan man göra åt normaliseringen?
För den som hamnat i en situation där psykopatiskt beteende blivit normaliserat finns det ett antal tips som kan hjälpa en att klara sig. Den grundregel som beskrivs i all litteratur på området är att ta sig så långt bort som möjligt från psykopater och narcissister. De är i grund och botten omöjliga att ha att göra med. Men ibland kan det vara svårt att ta sig bort, och man måste då istället försöka göra det bästa av situationen.
- Var påläst. Att förstå vad psykopatiskt beteende kommer ifrån, hur man kan lära sig känna igen det, och vad man kan göra för att hantera situationer med psykopater är ett måste.
- Ta ansvar för ditt eget beteende. Även om psykopatiskt beteende har i relativt stor utsträckning blivit normaliserat till den grad att ett empatiskt förhållandesätt anses konstigt, så måste man ändå försöka ta ansvar för sig själv och sitt eget beteende. Läs igenom listan på beteenden som gör dig extra sårbar för psykopater, och agera sedan därefter i fortsättningen. Du kan inte ändra på hur manipulativa och aggressiva personer beter sig, men du kan ändra på dig själv så att du blir mindre utsatt. Man kan se det som en form av vaccination mot psykopater.
- Kommunikation med andra. Ofta kan ett offer för psykopater känna sig väldigt ensam och utsatt, och man får lätt intrycket av att man är ensam med sin upplevelse. Duktiga psykopater är bra på att visa upp en charmerande och inställsam attityd, så det kan vara svårt att få andra att förstå vad som egentligen händer. Men samtidigt så är kommunikation med andra människor ett av de bästa sätten att komma runt de här problemen. Kom ihåg att det är ca: 5% av befolkningen som är psykopater, så bland de övriga 95% finns det säkert ett antal som är i liknande situation och kan förstå vad som händer. På en arbetsplats med en eller flera psykopater är det ett mycket effektivt motmedel att berätta för varandra vad psykopaterna gör, vilka lögner de sprider, och vad de försöker göra för egen vinning, och sedan sätta upp riktlinjer och förebyggande åtgärder som minimerar deras handlingsmöjligheter.
Summering
Psykopatiskt och narcissistiskt beteende anses idag i många sammanhang vara normalt och kan till och med uppmuntras i vissa fall. Genom att lära sig se hur detta yttrar sig, och genom att sätta sig in i vad detta problem innebär och hur man kan skydda sig kan normala människor klara sig otroligt mycket bättre, och få ett trevligare liv utan patologiska individer.
kan en manipulativ människa som utsäs sig vara psykopat botas eller kan man bara vara pyskopat vid de tillfällen man dricker eller tar till sig droger och annars vara “normal” mvh
Comment av scheniqva — December 19, 2007 @ 9:06 pm
Bra frågor! Nej, psykopati kan inte botas. En del studier visar på att det rör sig om en fysisk skillnad i hjärnan, så det är inget som kan botas varken med medicin eller terapi. Terapi har ofta beskrivits ge direkt motsatt effekt, eftersom pykopaten bara fått bättre koll på hur han/hon förväntas bete sig, och kan därför låtsas bättre.
Och eftersom det verkar handla om en fysisk defekt (eller “förbättring”, som psykopater själva ser på det), så är den alltid “på”, oavsett droger eller liknande. Däremot så kanske de är sämre på att “låtsas” vara normala under påverkan.
I ett förhållande med en psykopat är det nog tyvärr lätt att som försvarsmekanism för sin egen del intala sig att det bara är under påverkan som det kommer fram, och att om personen bara kunde hålla sig “ren” så skulle allt bli bra. Men tyvärr så funkar det inte så.
Comment av vardagspsykopater — December 19, 2007 @ 11:26 pm
HJÄLP!!! Vad gör man när en person lyckas manipulera omgivningen, dvs i detta fall socialen. Min fd som varit våldsam mot mig är mycket troligt det mot våra barn också vilket lett till en anmälan till socialen. Men han har helt lyckats vända detta till sin fördel och måla ut mig som boven i dramat. Socialen köper ALLT han säger och vägrar kolla upp någonting, fast det lätt skulle kunna bevisas att han blåljuger, för de hävdar att de har sån “kompetens” att de kan bedöma människor genom intrycket de får gwenom att prata med dem några gånger och att de, pga av sin “kompetens” inte kan bli manipulerade, för det skulle de se igenom….. (Någon mer som ser paradoxen????) Jag känner att jag är i ett extremt underläge då han kan lura i demm precis vad som helst och hävdar jag att det inte är sant blir de trampade på tårna och agressiva eftersom jag skarapar på deras orealistiska bild av sig själva. Jag tycker jag är i en omöjlig situation och är livrädd för att jag ska förlora mina barn pga det här. F.ö vilken rättssäkerhet vi har i Sverige när man inte kan anmäla ett troligt brott utan att själv råka illa ut.
Comment av josefine — May 29, 2008 @ 10:57 am
Hej Josefine, tyvärr finns det inget enkelt svar på din fråga. Du verkar ha hamnat i samma situation som så många andra, dvs insikten om att han är psykopat, men att alla andra har “gått på det”, så att säga. Det är en otroligt frustrerande situation! Ja, du är i ett extremt underläge, och nej, det finns ingen som helst rättssäkerhet när det gäller såna här frågor. Så illa är det.
Rent allmänt så kan vi som driver denna sajt inte göra så mycket för att hjälpa i enskilda fall. Vi kan visa på principer, och en del allmänna metoder, men för er (företrädelsevis kvinnor) som råkar ut för dessa puckon är det inte lätt att ge någon generell hjälp. Och jag vet inte något bra ställe att vända sig till heller, eftersom det är så otroligt få som verkar förstå sig på dessa problem. Det hela är lite smått deprimerande faktiskt
Jag har ingen lösning på det hela. Förslag emottages tacksamt.
/Bror
Comment av vardagspsykopater — May 29, 2008 @ 11:33 am
Det här är till Josefine, om det är ok.
Jag har varit i precis samma sits, men barn och så och det är värsta tänkbara igenom alla instanser. Men man klarar det, på något konstigt sätt. Jag kan knappt skriva om det, så illa känns det fortfarande fast jag skilde mig för 8 år sen. Vad han gjort mot våra barn är hemskt, och de har lik förbannat alltid avgudat honom. Han klämde åt dem och gav dem dåligt samvete. “Om du hade ringt mig för en timmma sen så hade vi varit på väg till Gröna Lund nu (de hade inte hörts på tre månader)” Vi tar en till. Min son frågar 10 år gammal “Mamma, vad är ballskatt? Pappa säger att inte kommer att träffa mig på länge för att han har inga pengar, för du tar alla hans pengar, han sa: jag älskar dig, men vi kan inte ses för jag har inte råd.” Min numera exmake lyckades till och slingrade sig igenom ett åtal för rattfylleri. Åklagaren krävde fängelse när de gick in i salen, när det var slut grät hon nästan och sa att hon inte skulle överklaga. Han fick enbart böter….för att hans fru (jag) ville ev skiljas (då var vi fortfarande gifta och han var för övrigt på väg till sin älskarinna när han åkte dit), hans barn hade fått astma (astman var för övrigt mitt fel i hans värld för att han hade aldrig skaffat barn med mig om han visste att min farmot hade bronkit!?, men det sa han inte där inne…)
Det är sjukt, så sjukt. Man kan tyvärr inget göra, det är helt hopplöst och jag vet vad du känner. Jag kan knappt skriva om det fortfarande, och tycker så synd om dig. KRAM och försök att hålla balansen, att konfrontera dem får oftast motsatt effekt beroende på humör. Det här är vidrigt och jag lappar fortfarande ihop mig efter det. Det går inte att förstå om man inte varit där.
Comment av Susanne — June 15, 2008 @ 8:24 pm